”Våra kroppar är bara vissna löv på livets träd” - Albert Einstein

Döden är en oundviklig del av livet, och vi människor har försökt förstå den i århundraden. Från forntida civilisationer som byggde storslagna gravar och pyramider till moderna traditioner som begravningar och kremeringar har vårt förhållande till döden förändrats genom tiderna. En sådan modern tradition som har blivit populär på senare år är att använda konsturnor till minne av nära och kära som har gått bort. Bland de många konsturnor som finns på marknaden utmärker sig Pulvis Art Urns genom sin unika och personliga karaktär.

De ikoniska Pulvis-minnesföremålen är utformade för att skänka frid och ro. I våra verk fångar vi andens intensitet och styrkan som kommer efter smärta och förlust. Våra hantverksföremål är symboliska, diskreta och meningsfulla, och det är just vad som behövs för att hedra minnet av en närstående. Vår filosofi är att konsten utgör kärnan i allt vi gör, och vi hämtar inspiration från filosofi, konst, litteratur och annat.

I Albert Einsteins och Oscar Wildes tankar om döden fann vi inspiration till att skapa några urnor som hyllar livet och samtidigt erkänner dödens oundviklighet. Vi vill berätta om överlevnadsmekanismen hos världens främsta tänkare, som navigerade i sorgens och dödens känslomässiga landskap.

Oscar Wilde och Albert Einstein var två inflytelserika personer i sin samtid, båda kända för sina unika tankar om livet, konsten och vetenskapen. Trots att de var verksamma inom olika områden funderade både Wilde och Einstein över döden i sina verk och delade med sig av sina egna insikter om dödlighetens natur.

Oscar Wilde, känd för sin kvickhet, satir och litterära stil, sade: ”Döden måste vara så vacker. Att ligga i den mjuka, bruna jorden, med gräset vajande ovanför ens huvud och lyssna till tystnaden. Att inte ha något i går och inget i morgon. Att glömma tiden, att glömma livet, att få vara i fred”. Wildes tankar om döden hör till de mest tankeväckande och tidlösa orden i litteraturens värld. Hans roman ”Dorian Grays porträtt” utforskar temat döden samt förhållandet mellan skönhet, ungdom och dödlighet. Huvudpersonen Dorian Gray säljer sin själ för evig ungdom, och tavlan som bär spåren av hans synder blir en hemsk påminnelse om hans dödlighet.

En av Wildes uppmuntrande tankar är att ”Man kan överleva allt utom döden”. Är det inte positivt att vi kan överleva smärta och alla slags problem? Och kan döden vara en sorts lättnad? Kan du gissa vilka den här skalden med sin eleganta distinktion hade som sina sista ord? Något slagfärdigt som Wilde kunde ha sagt. Han låg på ett sjabbigt hotell på Seines vänstra strand, såg sig omkring och sa: ”Min tapet och jag utkämpar en duell på liv och död. En av oss måste bort.”

Albert Einstein skrev en gång att ”Vår död är inte ett slut om vi lever vidare i våra barn och den yngre generationen. För de är vi; våra kroppar är bara vissna löv på livets träd”. När hans underbara italienska vän Michele Besso dog skrev Einstein ett brev till Micheles syster: ”Michele har lämnat den här märkliga världen lite före mig. Det betyder ingenting. Människor som vi, som tror på fysiken, vet att skillnaden mellan dåtid, nutid och framtid inte är något annat än en ihärdig, envis illusion”. Är döden en illusion? När det gäller vårt universums och människolivets mysterier är döden det största mysteriet som många är nyfikna på, men också helt ovetande om.

Är vi säkra på att det inte finns något förflutet eller någon framtid när det gäller döden? Enligt forskningen av vetenskapsmannen Robert Lanza kan döden inte heller existera i någon verklig mening om rum och tid inte är linjära. När det gäller de här idéerna känner man oftast till dem på ett intuitivt plan. Kanske lägger vi så stor vikt vid vårt rationella, objektiva vänsterhjärniga tänkande att vi tappar sikte på en värld som existerar precis bredvid den. Kan vi välja hur vi tar farväl av livet?

Kan vi välja när vi vill gå bort? Kanske om Einsteins drömmar gick i uppfyllelse: ”Jag vill gå när jag vill. Det är smaklöst att förlänga livet på konstgjord väg; jag har gjort mitt, det är dags att gå. Jag ska göra det elegant”. Einstein trodde också på ett liv efter detta, men inte i traditionell religiös bemärkelse. Han trodde att vår energi eller essens fortsätter att existera efter döden, på samma sätt som energi inte kan förstöras eller skapas i den fysiska världen. ”Energi kan inte skapas eller förstöras: den kan bara omvandlas från en form till en annan”. Einstein trodde att vår energi eller vårt medvetande, precis som energin i den fysiska världen, omvandlas till något annat efter döden i stället för att bara försvinna.

Författare: Ana Jovanovic

------------------

Hjälp oss att hedra minnet av familjers nära och kära och husdjur genom konst!

Vårt affiliateprogram är nu tillgängligt. på https://www.pulvisurns.com/pages/affiliate-program-by-pulvis-art-urns